Barndomsminne från en Lanthandel
- av Sixten Stenmark

 

Att få besöka en handelsbutik för en sexåring i slutet på 1920 talet var något som man såg fram emot, och det fastnade i minnet och man minns även lukten där, silltunnan innanför dörren spred en välkänd doft.
Från krokar i taket hängde hinkar och verktyg och en massa grejer som ett barn aldrig sett, men som senare inte var så märkvärdigt, det mesta av varorna kom i säckar och stora förpackningar kaffe, socker, mjöl, och gryner tömdes i lådor och vägdes upp efter kundens behov, det var visst bara den berömda sockertoppen som var fabriksförpackad.

Sockertoppen förändrades också första sockertoppen jag minns var i ett stycke, men senare blev den i ca två cm tjocka skivor men det var samma sockertppsform på förpackningen, bitsocker kom någon gång på 1930 talet men det var dyrare, och med sockertoppen kunde konsumenten själv bestämma storleken på sockerbitarna, en del var skickliga på att klippa små sockerbitar.

En sak vi barn väntade på var när handlarna satte upp julbord, där fanns det en hel del leksaker som ingen var bortskämd med,

 

här i Hjoggböle fanns det då tre handlare och det var att gå mellan alla för att se och jämföra priserna, och det blev nog mest att se för kassan var skral, bärpengarna var slut och förhoppningen var att man skulle få nån grej på julafton.
En annan sak jag minns från julhandeln, var att då fanns det frukt att köpa, jag tror inte det fanns annan tid på året, en tunna med äpplen fanns där röda vackra äpplen som luktade så gott att det vattnades i munnen, den där äppel- tunnan kan jag se för ögonen än idag och nästan känna lukten och att få dela ett äpple var en högtidsstund.
Om det någon gång var fråga karameller var det en strut aldrig var det fråga om påsar, men handlarna var väldigt skickliga på att tillverka strutar. Under 1920 och 30 talet tillverkades det mesta vad gällde mat och kläder i hemmet, och inköpen var ovanliga, köpesvaror var något märkvärdigt när det kom hem, och bara att se utbudet var en upplevelse.
Byahandlarna var nog i regel företagssamma personer och något av nyckel- personer i byn och mycket kretsade kring handlaren, i regel var det handlaren som hade första telefonen. Handlaren utförde nog många tjänster som det var svårt att ta betalt för.
 



Tillbaka till Kultur & Historia