Marraflangarn ( Hästslaktaren )
- ett levnadsöde av Sixten Stenmark

 

Johan Lindahl f. 15/1 1803 son till bonden på hemmanet Nr:7 i Hjoggböle Pär Pärsson f 18/11 1770 gift 1795 med Anna Nikodemus/d f 7/1 1770.
Johan Lindahl blev byns hästslaktare (kanske i flera byar). Hästslaktaren hade dålig status i början på 1800 talet, nästan jämförbar med bödeln, hästen var oren och ej människoföda och därför var hästslaktaren en oren person, som inte fick bo inne i byn.
Johan Lindahl blev därför förvisad till byns utmarker, till Åänget väster om Bureälven vid den sk Mellanån, där Lindahl hade en stuga, enligt en uppgift hade det tidigare bott en Mattias Skum med hustru och två barn där men de flyttade före 1820. Johan Lindahl gifte sig den 1/3 1829 med Eva Magdalena Gabriels/d f 10/11 1805 från Bureå. Fem barn föddes under tiden 1831 till 1842 i Åänget.

Johan Lindahl hade nog svårigheter att försörja sin familj, Lindahl före-kommer i många byastämmoprotokoll, när det delades livsmedel till de behövande som inte bara var familjen Lindahl. I ett stämmoprotokoll från 1845 omnäms Johan Lindahl boende vid Mjödvattsträsket, men det finns aldrig omnämnt i något byaprotokoll att Lindahls barn gått omkring i byn för sin försörjning, vilket drabbade många andra. Berodde det på avståndet till byn eller var det Lindahls yrke som respekterades ?
Pär Pärsson sålde 1819 en del av hemmanet till älsta sonen Nils Persson Hällgren, och 1822 andra hälften till mågen Johan Sehlstedt från Selet Byske. Vid laga skifte i Hjoggböle 1845- 1851 blev Torparen Johan Lindahl tilldelad mark från Nr:7 som brodern Nils Perssson ägde Åker och Lindor, Äng i Fäborödingen och Röjningsland. Från den del i Nr:7 som svågern Johan Sehlstedt ägde fick Lindahl Åker och Linda i Samuelsgärdan och Äng och Röjningsland i Nöhlmyran, dessa upp låtelser gällde under ägarens livstid och återgick sedan till stamfastigheten.

Johan Lindahl med familj flyttade 1851 till Sjön, troligen flyttades även stugan till en plats som kallas August kläppen, det fanns nog inga nära grannar men för familjen måste det ha varit efterlängtat att få flytta. Johan Lindahl måste ha lagt ned en hel del arbete på sin nya boplats, han odlade en liten lägda på den steniga platsen . En stenkarm på båda sidor om den odlade delen syns även i dag, troligen fanns det även husdjur där. Platsen är ca 300 meter från där skolan var, och skolbarn och ungdomar sparkade boll där på 1920 och början på 30 talet, då var alla husen borta. En handling om en hemmansvärdering 1824 visar att Johan Lindahl var skrivkunnig. Inget av barnen stannade kvar byn.

Sixten Stenmark

 

Tillbaka till Kultur & Historia